Ur en dimmig vinterpromenad
Dimmiga promenader bjuder inte på några jättebra bilder kanske. Sen är jag ingen bra fotograf heller i och för sig. Så det kanske är fel att skylla på vädret. Men bra det är den, min nya fina kamera. Jobbet tar på krafterna. Jag saknar Tinan. Och brandmannen har halsfluss. Jag tänker åka till Blomsterlandet och unna mig en blomma eller två. Sedan ska jag traska upp för den pampigaste och vackraste trappan i hela stan för att kliva in i en annan värld för en stund. En magisk värld. På Asia Spa.
Trevlig kväll gott folk!
Utcheckad
I fredags eftermiddag någongång stämplade jag in på arbetet i hotellreceptionen. Nu har jag äntligen checkat ut från den här jobbhelgen. Jag har haft bra människor omkring mig. Men ändå är jag inte 100% nöjd. Det finns så mycket jag hade velat göra. Istället för att ha spenderat både dag och natt på hotellet. Jag hade velat gå på spa. Eller ätit mängder med choklad. Eller följt med grabbarna i köket till Heaven 23 och druckit Bellinis. Eller diskat upp all min disk i diskhon. Eller spenderat helgen med brandmannen. Eller gosat lite extra med Elsa. Eller gått på restaurang. Eller köpt mig ett nytt te. Eller tränat. Eller besökt Sommelierenas dag 2011 på Elite Park Avenue. Ledig det är jag inte förrän nästa helg. OM jag längtar! Tills dess hyllar jag världens bästa toffla. Birkenstock. Jag unnade mig ett par nya för ett par dar sedan. Och de är värda varenda krona, de skorna.
Har ni haft en trevlig helg?
Ur en brunetts hjärta
Jag har smygstartat helgen med ett litet glas rött. Italien är ett bra vinland. I alla fall när det kommer till de röda dropparna. De vita från Italien har jag inte mycket för. I helgen avnjöt jag och brandmannen en av världens goaste viner från Rioja. Det ligger i Spanien dock. Såklart. Min kollega sa idag att rödvin smakar rödvin och tyckte nog att jag var smått tokig när jag sa att champagne är brödigt. Dagen har gått upp och ner. Som en känslomässig karusell. Runt runt. Upp i topparna och ner i dalarna. Jag är ledsen. Mycket ledsen faktiskt. Men jag försöker svälja ner det. Gömma det. Och glömma det. Men det går inte. Det förföljer mig. Jag vet inte var jag vill vara. Eller vad jag vill göra. Det är det här med jobbsituationen. Den är svår att förklara. Men den driver mig til vansinne. Den bryter ner mig. Men så är det ju det där som gör mig så lycklig också. Någon gör mig lycklig. Han är som ett beroende framkallande gift. Han blir bara vackrare för varje gång jag tittar på honom. Det är livsfarligt! Baby you're a firework. Och jag trivs fortfarande i mitt bruna svall. Underbart! Det framkallar fjärilar i magen. Massvis!
Godingar från vinkällaren.
Lägg märke till den fantastiska årgången på Cabertnet Sauvignonen till vänster..
Återigen - UTMANAD!
Jag blev för ett bra tag sedan utmanad av bloggvännen Magdalena. Jag har nu lärt känna min nya kamera och här ska ni få se på några bilder. Utmaningen lyder: Hur ser din skrivarhörna ut? Hur ser det ut där du funderar ut alla dina visdomar? Utmana sedan 5 andra bloggare eller bloggerskor.. eller fler!
Here we go. Här har vi mina två skrivarhörnor. Där jag sitter och filosoferar och grunnar över livets stora och små ting. Där jag plitar ner allt i ord på datorn och sedan publicerar i denna bloggen.
Laptopen den bär jag med mig. Helst sitter jag vid mitt köksbord eller i soffhörnan. Helst med en massa tända ljus under denna perioden på året. Vissa andra ligger hellre i kartonger och filosoferar. Tur att vi är olika, jag och hon.
Jag utmanar:
Angeliqa
Tinan
Anna
Maria
Mari
Har blondiner roligare än brunetter?
I hopp om att bli blond igen stegade jag in på salongen. Men efter snabbt övervägande, rådgivning, fika och två timmars arbete blev jag brunett. För första gången i mitt liv. Jag tänker ta reda på om blondes have more fun eller inte. Jag trivs fantastiskt bra i min nya hårfärg. So far. So good. Se och njut. Natti natti! 
Nytt år. Nya möjligheter. Ny hårfärg.
Det man inte vet om mig
- Jag rädd för höjd. Men drömmer om ett fallskärmshopp.
- Jag längtar efter ett eget hus.
- Blommor och blommiga kläder är något av det finaste jag vet.
- Jag har ett hett temperament.
- Jag är livrädd för att inte vara omtyckt.
- Jag är blyg.
- Jag är rädd för att tala inför stora grupper.
- Jag längtar efter ett bröllop. Antingen mitt eget i framtiden eller någon annans.
- Min favoritfärg är rosa. Jag har hållt det hemligt i flera år. Då det under en tid blev pinsamt att tycka om denna färg.
- Jag lider av en ofantlig rädsla för döden. Jag har lätt till gråt om detta ämne tas upp.
- Jag tycker att monarkin i Sverige är passé och borde plockas bort.
- Att göra bort mig är en stor skräck.
- Jag är nog ganska naiv.
Vilka är era bekännelser?
I mitt fönster
Ledig dag idag. På veckan som jag arbetar sex dagar utav sju. Jag njuter extra mycket en sån här dag. Jag startade upp dagen med sovmorgon. Och nu har jag precis druckit ur de sista dropparna av mitt saffrans te i koppen samtidigt som jag precis tryckte på "beställ"-knappen på Bangerhead. Det betyder nya fina hårprodukter till mig. Och det är faktiskt så att jag ska spendera en timme eller tre hos frisörskan idag när hon stängt salongen klockan 18. Folk berömmer den naturligt vackra färgen i mitt hår men jag känner mig mest grå just nu. Jag vill piffas. Jag vill snyggas till. Få liv i håret. Vissa menar på att jag borde testa på att bli ljusbrun i håret. Sådär varmt hasselnötsbrun. Själv känner jag mig mörk och vill bli blondin igen. Vad tycker ni?
Jag ska dela med mig av mina nya blommor. Mitt fönster såg häromdagen ut såhär.
Nu mina vänner ser det tack och lov ut såhär:
Snart är det vår!
Om Anna Linnea.
Min mormor har alltid så länge jag minns varit av den pigga arten. Har hon ont lider hon alltid under tystnad och aldrig hör man ett klagande ord. Omtänksammare människa är svårt att hitta. Aldrig sätter hon sig själv framför någon annan. Jag vill bli som henne. Det har jag alltid velat. Jag ser upp till min mormor. Anna Linnea. Modern är hon också. Snygga kläder och en lagd frisyr är mycket viktigt. Helgens sjukhusbesök gick bra. En omtumlad 87-årig mormor berättade att det hade varit strängt på intensivvårdsavdelningen. Men att där var många snygga killar som arbetade och tog hand om henne. Med rosiga kinder berättade hon om de rara flickorna som arbetar som systrar på hennes avdelning. Sen sken hon upp och det riktigt lyste i de ljusbruna ögonen när hon berättade om att hon fått chokladpudding till dessert häromkvällen. Det kommer att bli bra. Det finns ingen annan väg att gå. Det vet jag.
I den röda soffan. Anna och Alicia en solig dag i augusti.
Mitt i helgen
Nu är det helg. Och jag är ledig. Jag har massor inplanerat. Så jag tar paus och lever lite. Good Bye So long I will be moving on. 
Jag passar på att njuta av vintern vid strandpromenaden. Snart är den över för denna gången!
Enkelrum, Chai-te och en jäkla massa tankar
Återigen i mitt enkelrum. Med ett glas fyllt med chai-te. Nattmackan är uppäten. Och återigen är jag full av hemlängtan. Måtte morgondagen på arbetet gå fort. Jag vet att dagen kommer att bli kaos. Ingen som har koll på någonting. Och ingen vill känna till eller ta på sig ansvar för någonting heller. Och där kommer jag att stå. Med det stora samvetet och ta på mig allt. Och göra allt för att lösa allt som inte stämmer. Jag är trött på det. Jag vill också kunna rycka på axlarna och säga "jag vet inte". Och låta någon annan lösa det. Tur att jag har ledig helg. Jag hade planerat världens bästa helg. Med brandmannen. Och bäbis-mys. Men istället blir det ett besök på Halmstad lassarett. Inte hos Oliwer på BB. Utan hos mormor. Som är liggandes i någon sal belägen i någon lång och kall korridor. Just ikväll längtar jag efter kärlek extra mycket.
Vissa bor i enkelrum. Vissa bor i kartonger. Frågan är vad som är bäst.
Butterflies
Jag är så lycklig i magen att jag inte kan sova. Det är som ett adrenalin. Det finns flera anledningar. Främst två sådana. Mycket fina anledningar. En av dem är att en av mina allra bästa vänner har fött fram en liten prins idag. En annan anledning är ett telefonsamtal ikväll. Från brandmannen. Från nivå ett till nivå två. Kan man säga. En förklaring får ni en annan gång.
Sen sist har jag jobbat en himla massa. Som vanligt tänker ni. Det gör jag med och drar en lätt suck. Lämnat blod på blodcentralen på sjukhuset. I hopp om att det kan rädda ett liv eller två. Fikat. Tack för världens största kärleksmums Emelie. Kramat en fin vän som jag har saknat mycket. Busat och gosat i massor med min pälsboll. Tack gode gud att Elsa är back to normal så att jag slipper att bli hysteriskt orolig. Det skonar både mig och omgivningen. Och tänkt det har jag gjort i massor. Åter igen som vanligt. Nu ska jag försöka sluta med det för ett slag och njuta av här och nu. Och av fjärilarnas pirr i min mage. Jag hoppas att de aldrig stillar sig där inne. You are in my bubble.
Mami och jag. Jag längtar tillbaka till mitt BLONDA svall.
Om livets goda
Vill rekommendera en blogg för er som gillar det här med livets goda. På Eleonores blogg får man fina tips på diverse bakverk och annat. Själv deltog jag i en av hennes tävlingar där man kunde vinna tre soppor från Kelda. Och vann, det gjorde jag! Tack tack tack säger jag! Soppa är perfekt i detta vädret och jag är en riktig sopp-fantast. Och nu har jag kommit hem från hotellet och spenderar kvällen med Elsa och ensamheten i lugnets trygga vrå med en kall öl och saltlakrits. Underbart! Jag njuter. Happy saturday!
Bild från Fika med Eleonore
På hotell
Ja här sitter jag nu. I mitt enkelrum. Ett enkelrum classic på Arken Hotell & Art Garden Spa. Trött efter eftermiddagens/kvällens arbete. Jag tar stora klunkar ur glaset med chaite. Och tänker att jag vill åka hem. Hem till min säng. Mina saker. Och min Elsa. Hon mår inte bra efter operationen. Jag oroar mig till tusen. Kanske är hon bara fortfarande trött efter narkosen. Jag tänker så för att stilla min hysteriska panik. I några få timmar ska jag vara här i enkelrummet. Innan det är dags för att dra sitt strå till stacken igen. Jag önskar er alla en god natt och en trevlig helg.
I ett enkelrum classic
And the award goes to... MEEEE!
Jag har fått en Award.
Jo, fina fina Fröken Sverige har gett mig denna utmärkelse. Jag tackar och bugar!
Priset är att svara på 7 frågor och sen skicka vidare till 7 fantastiska bloggare, so here we go:
Ta upp närmsta bok och slå upp sidan 18, rad 4, Vad står där?
Customer Service i Milano hanterar gästklagomål och kommunicerar detta med respektive hotell via Customer Care.
Vad var det senaste du såg på tv?
Postkodlotteriet – Tragiskt nog!
Bortsett från datorn, vad hör du just nu?
Tvn
När var du senast utomhus, och vad gjorde du då?
När jag gick ut ur bilen och in till jobbet. Och här är jag nu. På mitt hotellrum. Där jag spenderar några timmar natts sömn mellan arbetspassen.
Vad har du på dig?
Svarta haremsbyxor från Spirit of Maya, svart kortärmad topp från H&M och underkläder.
Vilken var den senaste filmen du såg?
The Tourist på bio igår. Bra film. Bra sällskap. Bra kväll.
Skulle du överväga att flytta utomlands?
Jag har ju redan bott utomlands lite granna. 1 år i Norge, 4 år i England och 2 månader i Spanien. Och visst ger det blodad tand. Men i slutändan har jag insett att det är i Sverige jag har det som bäst. Det finns inget land som har så hög standard som det är i Sverige. Men vem vet.. Jag skulle aldrig säga aldrig!
Nu skickar jag vidare utmärkelsen till de som vill ha den!
I've got something to tell
Jag är alldeles lycklig. Ändå nerifrån tårna och upp till huuvdet. Precis så som jag önskade. Precis så som jag ville. Så blev det. Magen är alldeles full av fjärilspirr. Jag kommer att leva på denna kvällen länge. Länge länge. I övrigt om man sammanfattar så har jag haft en alldeles underbar dag. Bilbesiktning. Utan anmärkningar åkte jag glatt därifrån 07.25 i morse med ett blankt papper. Elsa-bus. Pälsbollen börjar bli sig själv igen efter allt smärstillande. Korvgrillning och samtal om livet i naturen med Tinan. Puckon drack vi i vinglas. I plast då förståss. Och jag slog rekord i att bränna x antal korvbröd. Slutligen kaffe och bio med brandmannen. As lovely as it can be!
Ibland måste man göra saker som är dumma. Ibland kanske det är det som är bäst.
Det säger Tinan. Så rätt hon har.
Crazy-cat-woman
Jag ska jobba hela helgen. Så idag njuter jag av ledigheten. Till tonerna av Goo Goo Dolls. Skivan som jag var så glad i för flera år sedan håller än. Och Oskar Linnros. Och Robyn. Imorgon är också en ledig dag. Då händer det massor! Jag längtar efter morgondagen så mycket att det nästan bubblar i mig. Idag har jag lämnat Elsa i veterinärens händer. Lite ont i mamma-hjärtat gör det att inte ha henne hemma. Och att jag tar bort hennes rättigheter att skaffa mini-Elsor. Jag vill att Elsa ska få kattbäbisar i framtiden. Men lyckas jag inte bli av med dem så vet jag att jag kommer att behålla dem allihop. Och bli en crazy-cat-woman som min kompis säger. Han tycker nog i och för sig att jag redan är en. Jag intalar mig att jag gör rätt med Elsa. Och kan inte bärga mig till jag får hämta hem henne igen.
Crazy-cat
Sunday Bloody Sunday
Det är fortfarande söndag. Jag har inte gjort många knop sen sist. Söndag är min värsta sämsta dag på veckan. Att vara singel på en söndag är ett helvete. Det finns ingen dag på veckan som jag känner mig så ensam som på en söndag. Jag får ångest. Känner mig fulast i världen. Och ibland gråter jag en skvätt. På söndagar tittar jag mig själv i spegeln dubbelt så många gånger som jag gör på alla andra dagar. Jag får absolut ingenting gjort. Jag blir kärlekskrank och tänker extra mycket på hur mycket jag saknar att ha någon att kramas med. Jag tycker mest synd om mig själv. Helvetes-skit-söndagar!
Imorgon är det måndag!
Om rosvattnet
En helt vanlig söndag. Och jag har än så länge inte tagit tag i någonting. Jag måste ändra på det. Det spritter i kroppen och rastlösheten tränger sig på. Jag måste ta mig an något. I eftermiddag kommer vaktmästarn och sätter in nya fina glasdörrar till min dusch. Som jag har längtat efter detta! Och nyss välte jag ut en hel flaska med rosenvatten. Hela lägenheten doftar ros. Lycklig är jag över det. Då doften av rosor måste vara en av de bästa. Synd med vattnet bara. Jag får köpa nytt. Vad hittar ni på denna söndagen?
Blott ett minne - Den rosa flaskan med rosenvatten
Om snöröjaren
Jag är trött på julen. Den är förbi. Därför har jag städat bort mina tomtar och eldar förbrilt på mina adventsljus så att de brinner ner snart. För att inte elda upp dem vore ju synd. Snöandet verkar äntligen ha avtagit. Mysigt är det. Jag är ju egentligen glad i snön. Jag tycker om snöiga vintrar. De gör mig glad. Men jag vill helst att alla killar som måste röja snö ska få bli lediga snart. Eller i alla fall vissa killar. Eller kanske någon.
Elsa med pojkvän
It's a beautiful world?
Jag blir rädd för världen. Året har börjat sådär i min lilla stad på västkusten. En av mina vänner började året med att bli brutalt misshandlad. Utan att ha gjort någonting. Gänget tycker helt enkelt bara om att slåss och får en kick av det. Sägs det. Hans ansikte opererades i en större stad häromdagen.
I förrgår blev jag vittne till personrån. Mina två vänner blev attackerade av två rånare. Som vi faktiskt lyckades golva och lämna över till konstaplarna. Som kom 25 minuter senare. De hade inte tillräckligt med personal. En vanlig sketen tisdagkväll. Otäckt är ordet.
Det har gått 6 dagar på det nya året. Det känns sådär. Om jag ska vara ärlig. Jag funderar på vad som händer här näst.
Sen att jag själv var med om något otäckt förra hösten hjälper mig kanske inte heller. Polisen har lagt ner fallet och jag slipper se på fler bilder på mäns ansikten. Lättnad på ett sätt. För varje gång blir man påmind och alla känslor kommer tillbaka. Jag vill lägga det bakom mig och må bra.
Varför kan vi inte bara vara snälla mot varandra? Och skita i allt som heter droger. Visa varandra respekt. Kan inte alla leva efter mottot "Behandla andra så som du vill bli behandlad själv". Varför är det för mycket begärt?
For a better world
Heartache
Jag har mörka ringar under ögonen. Jag strålar inte. Jag känner mig olycklig. Och trött. Ledsen. Och har ont i magen. Jag tycker inte att livet är roligt just nu.
Vänd på det tänker ni. Jag med. Jag ska bara finna styrkan först. Och komma igen.
Ta mig till kärlek - Ta mig till dans!
Årskrönika - Mitt 2010
Dåligt med uppdatering från min sida. Jag hamnade i en svacka. Men nu är det nytt år. Och nya möjligheter. Jag har som nyårslöfte att lära mig att ta vara på varje dag. Att njuta av här och nu. Istället för att hela tiden längta till framtiden. Eller älta dåtiden.
Jag bjuder er på en årskrönika av mitt liv år 2010.
Januari 2010 var mest kall och snöig. Jag och min fina Tina tog oss ut på årets bästa och mest minnesvärda utflykt. Med picknick-korg, engångsgrill, varm choklad och korv spenderade vi en heldag ute på isen. En dag fylld av livskvalité och värme!
I februari avnjöts ett och annat glas vin för att hålla värmen uppe. En kväll att minnas är när jag och min följeslagare Tina åt gott, drack goda viner, doppade jordgubbar i chokladfondue och gjorde oss snygga i håret med hjälp av min nya volumemaster.
I mars kom Sofie hem på efterlängtat besök från utlandet. Våra liv var allmänt stökiga och fyllda av kaos. Det blev många sköna promenader längs vattnet vid strandpromenaden med stopp på Kusthotellet för värme och varm choklad.
I april tog jag och min bästa kompanjon Martina en avstickare ner till Malmö och bodde på hotell. Massor med shopping, god mat och vår specialitet margaritas! Jag köpte mina rosa chinos som jag så länge letat efter.
I maj åkte vi till Barcelona. En julklapp från mitt arbete. Vi är hemskt lyckligt lottade på Varbergs Stadhotell & Asia spa. Vi spenderade timmar i baren på Landvetter på grund av ett askmoln. Väl framme njöt vi av tapas, rioja, shopping, sightseeing, Sangria och diverse galenskaper. I maj planterade jag även smultronplantor i mitt lilla land på uteplatsen. Rött är sött!
Juni var en stor månad. Kronprinsessan fick sin prins. Jag och tjejerna klädde upp oss, fällde glädjetårar och drack bubbel för att fira deras lycka. Jag och Tina var i Göteborg och stampade takten till Green Day. Utan tvekan årets bästa konsert! Juni är också månaden jag fick hem min alldeles egna lilla pälsboll, Elsa 10 veckor gammal. En av mina bästa månader på hela året tror jag!
I juli njöt jag av ledighet, sol och värme. Vi gick till läjet och drack rosé. Fantastiska schlagertorsdagar på Societén. Jag och Tina tog fram engångsgrillen igen. Fast på klipporna vid Skrea strand denna gången. Jag avslutade denna månad med roadtrip till Tranås.
I augusti färgade jag håret mörkare och klippte lugg igen. Jag kände mig som en brunett och under ungefär hela månaden funderade jag också på om lugg var rätt beslut på grund av allt slit med att hålla den snygg. Men fint, det var det!
Sent i september fyllde jag år. Jag blev 28 jordsnurr. Jag förstår fortfarande inte vart åren har tagit vägen. Och bättre lär det väl inte bli ju fler år man fyller. I september blev det också klart att jag fick den lilla lägenheten mitt i centrum. I det gamla trähuset från 1800-talet med den charmiga innegården. Jag och Elsa ägnade mycket tid till flyttpackning. Och den röda soffan, den kämpade vi med att sälja på blocket. Vi saknar den än idag, båda två!
Stress är ordet. I oktober kände jag med mig olycklig och stressad. Jag spenderade oerhört mycket tid på Asia spa. Troligtvis en av de bästa platserna som jag vet. Jag behövde uppleva något nytt och komma vidare i livet. Jag tog tjänstledigt och skrev på för ett vikariat på systeranläggningen i Göteborg. Nytt jobb, nya ansikten, nya upplevelser och nya vänner. Men stressen i min själ, ja den blev inte bättre. Personalkris är något som jag hoppas att folk slipper på sina arbeten.
I november hade vi fått i ordning i lägenheten ordentligt och hittat våra favoritplatser. Jag spenderade många timmar på jobbet. Och i bilen till och från jobbet. November känns egentligen ganska grå och glaslös. Jag trivdes inte riktigt med min vardag och saknade mina vänner och kärleken mer än någonsin.
December var mysig. Massvis med kyla och snö, precis så som jag vill att det ska vara. Jag drack massvis med te. Julte och saffranste blev mina favoriter. Jag blev tvungen att stanna upp. Andas och ta beslutet att avbryta tjänstledigheten. Jag blev varmt välkomnad tillbaka. Och i förrgår tog jag beslutet att hoppa in och arbeta på självaste nyårsafton. Det som jag hade lovat mig själv att inte göra. Jag och världens bästa team hade en underbar kväll!
GOTT NYTT ÅR MINA BÄSTA LÄSARE!
