Happy New Year, Happy New Year
2012 ska bli mitt år. Det ska jag se till. Vill man så kan man. Kan man så gör man. Punkt slut. Och gott nytt år!
Julen kom och den gick i samma stund.
Förresten så är jag ofantligt trött på tomtar och julgranspynt. Får man plocka undan det snart?! Inte ens knäcken och julmusten känns rolig längre.
Gott slut!
Vi kommer att vara sambos i några dygn. I sisådär en trefyra dagar är det tänkt. Vi ska dricka bubbel. Prata om livet. Äta gott. Vara uppe alldeles för länge om kvällarna. Dricka kaffe. Skratta. Och mysa. Det är sånt vi gör när vi är tillsammans. Och så ska vi jobba i massor över nyår. Och kapa av honom håret lite grann. Gott slut och gott nytt år vänner!
Wakey wakey!
Vakna världen! Hoppas att ni får en fin dag där ute. Själv har jag varit igång sen innan gryningen typ. For once in a lifetime. Att jobba tidigt är inte så dumt ändå. (Bilden på stans vackraste tak är stulen från www.varbergsstadshotell.com)
Några rader från en likgiltig tös.
God fortsättning. Julen kom och gick. Och jag är helt totalt jättetom. Tom på ord och tankar. Jag gick in i någon form av svacka under juldagarna. Känslan av att vara likgiltig är jobbig. Jag önskar att jag hade råd till att boka mig en resa. Eller köpa mig en ny garderob. En färgglad en. Och jag önskar att jag kunde överösa alla mina kära med en massa fina presenter. Jag tror att livet hade känts lite roligare då.
When home is calling.
Ja, home is calling. Jag har rullat mängder av köttbullar och lagat Jansson, såklart. Spelat kort och druckit för mycket kaffe. Som vanligt. Innan dess har jag hunnit jobba också och sålt presentkort för närmare 100.000 kronor. Sjukt. Och vet ni, jag har fått de finaste torgvantarna i världen. God jul vänner och alla andra som jag känner!
Dan före dan före dopparedan.
Blåmusselsoppa och vitlök i massor till kvällsmat och efter det var han borta. Det enda han lämnade efter sig var en bilnyckel och en laddare till telefonen. Jag har hunnit med glöggmys med tjejerna ikväll och fått en känsla av att jag håller på att bli sjuk. Två dagar före jul. Lyckat. Teet har aldrig känts bättre och nu låter jag min kompis Alvedon sköta resten. Natti!
Tisdags-drabbel.
Hon på bilden hjälper mig att öppna årets julklapp från jobbet. Den innehåller en Ittala-vas för er som är nyfikna. Själv sippar jag på ett glas rött såhär innan kvällen lider mot sitt slut. Det tar på krafterna att gå på brandutbilning. Och ikväll har jag hunnit snusa och lukta på två bäbisar. En Klara och en Olle. Så söta så. Och nu längtar jag till jag får sätta på mig min nya julaftonsklänning. Den är svart med mörkblått mönster på. En Alicia-klänning helt enkelt. Fast först ska det jobbas, han ska vinkas av till Stockholm och köttbullarna ska rullas.
Om en spejsad dag.
Skönhetssalongen här jämte verkar ha bråda dagar inför jul. De arbetar långt in på kvällningen ser jag från mitt köksfönster. Jag önskar att jag hade råd att gå dit och få lite skönhet jag också. Idag var det som att någon tryckte på en knapp. Juldepressionen överrumplade mig. Jag har känt mig lipig och liten hela dagen. Lite bättre blev det när jag myste med äppleglögg och paketinslagning. Och efter några telefonsamtal. Och en kram från min pappa. Och när jag fick köpt mina spejsade leggings från Monki. Svartvita och alldeles underbara. Tack för idag. Imorgon är det nya tag. Och kanske ett leende på mina läppar.
Om katten och amaryllisarna
Så olika vi är. Pälsbollen och jag. Men Amaryllisar det tycker vi om båda två. Kanske den ena mer än den andra. Ja ni fattar ju.
Advent nummer 4
Söndagsmys och äntligen hemma!
Om smärta
En tuff dag. Jag har känt mig ledsen i hjärtat idag. Egentligen började dagen bra. Han med de bruna ögonen ringde och väckte mig. Och vi drack kopiösa mängder med kaffe. Sådär många koppar så att man får ont i magen. Och pratade om livet. Ni som känner mig, vet att det är det bästa jag vet. Att prata om livet. Men sen hände det. Jag skrek till när jag såg den lilla svarta kattungen. Livlös. Övergiven och undanskuffad. I ett hörn. På asfalten. Med ögat utploppat. Jag har inte lyckats släppa det. Jag grät en skvätt i omklädningsrummet efter jobbet ikväll. Jag kan helt enkelt inte hjälpa det. Djurhjärtat är för stort. Han har tagit hand om den och begravt den nu. För min skull antar jag. För att jag ska sluta snyfta. Och förresten vet ni. Jag har pratat med Robyn ikväll. För andra gången i mitt liv. Underbara människa! Hon är min idol. Faktiskt. Och må den lilla svarta kattungen få ett bättre liv. I sitt nästa liv. Jag kramar på Elsa inatt. Extra mycket.
Om ingenting
Här sitter jag och nattsuddar igen. Kvällens glöggmys blev inte vad jag trott. Det serverades en hel middag. Lyckad kväll med fint folk. Tack för det. Pepparkakscheesecake är att rekommendera. Radiohjälpen är på i bakrunden igen. Så bra de är. Jag önskar att jag kunde hjälpa till och rädda världen jag också. Helst av allt vill jag rädda pandor i Kina tror jag.
Mitt i natten
Ute stormar det. Och fullmånen lyser starkt. Kombinationen ger mig känslor av obehag i magen.. Nyss hemkommen från jobbet. Fast framför musikhjälpen. Så fasligt bra. Och tröttheten, den lyser med sin frånvaro. Och jag ska infinna mig på jobbet klockan 7 på morgonen nästa gång. Toppen Alicia. Verkligen. Jättebra. Och jag saknar min fina vän på bilden.
Tredje advent hel enkelt.
Något där inne i hjärtat trycker mig. Något vill komma ut. Men de där tårarna kommer aldrig. Märklig känsla ska ni veta. Istället unnar jag mig glögg, nobelmiddag på tv, ett glas vin eller två, hotellfrukost, spa och fika på stan med honom denna helgen. Kanske är det en bra medicin. Kanske är det inte det. Men förbaskat mysigt är det i alla fall. Det där som trycker mig får komma ut en annan dag helt enkelt. Det där som jag inte kan sätta mitt finger på vad det är.
/ Förvirrad tjej på 29 jordsnurr.
Dagen efter
Igår. I megastort, glamoröst, brunt Beyonce-hår och sotiga ögon modellade jag på ett event. I en svindyr pälsväst.
Idag. Sitter jag med alla lockarna i en knut på huvudet. Iförd rosa Onepiece och beundrar mina vackra rosor på köksbordet. Kanske dyker det upp någon bild från gårdagen. Men tills dess får ni också njuta av de rosa rosorna. När de är som bäst.
Längtan efter snö. Och avskyn över hysterin.
Jag längtar efter en såndär dag. En som sån som på bilden här ovan. En skön eftermiddag på Tranquilo. En eftermiddag där man slår ihjäl timme efter timme över ett glas rött eller två med en kär vän. Och glömma allt vad julklappar och hysteri är. Jag är totalt otaggad för julen. Och det känns som att min stad är den enda som inte har fått någon snö. Ledsamt. Ge mig snö för bövelen!
Creme Egg
Jag blir alldeles varm i hjärtat när min brittiska vän åker hem till sitt England och tar med sig min favoritchoklad när han kommer tillbaka igen. Favoritchokladen i England alltså. Inget kan slå ut svensk choklad. Inget. Såklart. I övrigt är jag ganska djup ikväll. I mina tankegångar. Och magen pirrar lite inför modelluppdrag på frisörsalongsevent på torsdag. Tjipp och hej.
Om helgen.
Hon har mest sovit denna helgen, pälsbollen. Själv har jag hunnit med att dricka vin, få en ny hårfärg, jobba, gå på glöggfest, bråkat, blivit sams igen, söndagslunchat på stan, skänkt bort kläder i mängder och parti, druckit te, tänt det andra ljuset och städat. Ikväll äter jag en middag för en. Varma mackor och te. Så underskattad maträtt mina vänner!
Fade into darkness
Flickan är tillbaka. Jag tog några dagars paus. För att jag inte har haft något att dela med mig av. Och för att jobbet och tröttheten tog upp min tid. I tre timmar på salongen har min fina vän tagit hand om mig och mitt hår. Underbart! Och jag har fått blåare ögon och känner mig som en indian istället för en blek blondin.