Had enough?
Ibland önskar jag att man kunde skriva av sig om allt man funderar över och om alla mina åsikter. Men jag lägger band på mig själv oftast. Idag känner jag dock för att öpnna upp och lätta mitt hjärta lite granna. Kalla mig bortskämd om ni vill.
Jag vet att jag egentligen inte har någonting att klaga över. Jag har ett bra liv. Jag har det bra mycket bättre än många andra. Jag har ett fast jobb. Jag har en lägenhet. Jag har fina vänner som gör mina dagar, som bryr sig och vill mitt bästa. Jag har en familj som alltid ställer upp för mig.
Men. Detta ständiga MEN. Ibland ställs saker på sin spets. Allt går från klarhet till klarhet. Det blir tydligare och tydligare. Saken är den att jag har det bra. Jag har det jävligt bra. Jag borde inte klaga. Men vad är det då som går åt helvete? Jo, jag försöker sällan öppna mig om det för er här. Men det stavas K Ä R L E K. Kärleken. Den ständiga kärleken. Så underbart. Men så obefintligt i mitt liv just nu. Jag antar att jag alltid har varit ganska blåögd. Som litat på dem. För killar har det funnits. Som kommit och gått. Jag vill också känna på känslan att vara hon med stort H. Tjejen med stort T. The special one för någon. Jag är trött på att vara en i mängden. Det gör mig ledsen. Riktigt ledsen. Jag önskar mig också lite bekräftelse från någon ibland.
Och alla de där vännerna som försvinner från ens vardag så fort de träffar en kärlek. De som inte ens bryr sig om att slå en signal eller skicka ett simpelt sms för att se hur det är. De gör mig också ledsen.
Det var allt för mig idag.
Om hjärtat är så mycket lättare, det vet jag inte. 
Sweet pretty things called love
Åååååh vad jag håller med dig! :(
Att kärleken ska vara så svår och komplicerad ibland. Förstår hur du känner. Jag känner mig också en i mängden. Det var ett tag sedan jag hade ett fast förhållande nu. Det känns som att killar bara vill ha mig för sex. Är det något jag utstrålar själv kanske?! Att jag inte duger som en fin flickvän. Jag undrar ofta varför ingen vill ha mig.. Den här flirten C som jag hade. Han gjorde ju klart från början att han ville va singel. Fine tänkte jag. Vi kan väl ha lite kul iaf. Bättre än ingenting. Men efter bion i onsdag när vi kom hem till honom blev jag liksom plötsligt ledsen.. Jag ville ha kärlek. Att han skulle närma sig mig i soffan tex och inte bara hoppa på mig när vi väl kommit i säng.. Så ja, jag förstår precis vad du menar. Det är jäkligt jobbigt.
Så den där killen du sa att du skulle träffa. Det blev inget speciellt då antar jag?
Vi får bara hoppas på att den rätta för oss dyker upp inom snar framtid :)
STOR kram till dig!
Ja här verkar vi ha det precis likadant.. Jag har vart singel i iaf 2 år minst eller kanske tom 4! vet inte om man egentligen ska räkna några-månaders-förhållanden.. och hela tiden har jag sagt att jag trivs med det och att jag var tvungen att ha tid för plugget nu.. men på senaste tiden så har ju inte det riktigt stämt.. Jag längtar efter ett förhållande igen..
Det var bra att killen du träffade åtminstone var ärlig och sa från början vad han ville så man inte går o hoppas på något, precis som C sa.. men det är ju ändå inte jättekul att höra.. Jag är alldeles för känslosam för att klara av o träffas så som vi har gjort, en längre tid.. Jag får typ alltid känslor. Det är konstigt för först när jag träffade honom var ja jättetveksam och han var inget för mig.. men nu mådde jag ju dåligt sist vi sågs.. MEN jag tror inte det är HAN jag vill ha, utan KÄRLEK och närhet...
Jaja.. Det finns väl inget direkt man kan göra åt saken mer än o hoppas på att någon fin snart dyker upp..
kramar
Förstår din känsla av att ha allt men ändå känna en saknad.
För min del har det gällt barnlösheten. Jag har allt och kommer jag bli ännu lyckligare med ett barn?
Jag och min fru har det helt underbart nu. Vi bestämde oss för att fortsätta vår resa mot adoption.
När det gäller kärlek har jag ofta haft samma tankar. Jag var den kille som var en bra kompis och inget mer. Har haft svårt att lita på om tjejer velat bara vara kompisar eller om de verkligen älskat mig.
Kram på dig!!
Jag hade tur och fann min bättre hälft tidigt men jag tror verkligen att riktig kärlek kommer för alla. Det gäller bara att ha tålamod. Den dagen du inte tänker på det kommer det smälla upp framför ansiktet på dig. Promise.
