In My Bubble

Ledsen. Sönderarbetad. Ful. Trött. Stressad. Ensam. Finnig. Tjock. Förskräcklig. Hemsk. Ångestfylld.
Ja det är så det känns att vara jag just nu. Jag var ett vrak denna morgon. Ett vrak som inte ville finnas till. Fina Tina lyfte upp mig. Men det märkte jag nog först i efterhand. Han den där killen lyfte upp mig hela dagen fram till 15, eller sisådär en strax efter 15 faktiskt. Mina strimmor av hopp idag! Men nu är jag tillbaka nere i träsket igen. Ledsen. Sönderarbetad. Och FUL! Varför finns det ingen famn till mig som jag kan få krypa upp i?!

Helt plötsligt vet jag varför min så kallade date eller vän eller va fan det nu var helt plötsligt slutade höra av sig. Och varför han den där fredagkvällen helt plötsligt inte alls ville träffas trots att han frågat om biobesök. Jag känner mig sviken. Jag är totalt ointresserad av att prata med denna K igen. K med de finaste smilgroparna i hela världen. Finito. Lika bra det antar jag. Ett problem mindre i min lilla värld.

Läggdags efter 12 timmar jobb och en massa grubbleri. Imorn väntar åtminstone 10 timmars jobb.
Ekorr-hjulet it is!