In My Bubble

Bara att njuta när tillfälle ges, o sen försöka frysa ner hjärtat igen så någon ny kan tina det.

Yes it happened again. Det som jag lovat mig själv aldrig skulle hända igen.
Stötte på J igår när jag och några jobbarkompisar tog ett varv på en av stans nattklubbar efter jobbet inatt. Vet inte om det var speciellt bra av mig att låta honom följa med till Nyhemsgatan. Well it's too late now anyway. Ibland kan det bara vara skönt att få den där bekräftelsen som jag tror att alla behöver i mellanåt.

Varför behöver man (läs: jag) den där bekräftelsen egentligen?!

Är jag inte bra som jag är och borde jag inte bara kunna inse det isåfall? Åtminstone acceptera mig själv.

Råkade stöta på F på en annan av stans uteställen i fredagskväll efter jobbet. Det var inte bra. Han har i och med detta börjat höra av sig igen och inbjuder mig till diverse jobbiga saker som till exempel filmkvällar och annat mysigt. Jag är verkligen totalt ointresserad av honom. Jag får inte en enda känsla när jag ser honom. Jag får bara dåligt samvete av att jag inte kan ge honom något tillbaka av det han säger. Känner mig som en väldigt elak människa då han öser ur sig komplimang efter komplimang. Men jag kan verkligen inte besvara det.

Han skrämmer mig. Jag blir rädd för honom.

Ikväll är det p-fest på jobbet. Middag och linedance står på schemat. Jag ser absolut inte fram emot det idag. Men måste rycka upp mig och försöka lura i mig själv lite positiva tankar om hur roligt det ska bli.. ;-)
Nu dags att städa lite i lägenheten. Får fint besök av Carolinan som har fått för sig att hon ska komma hit och dricka fördrink här.

Tjipp.