När den där längtan tränger sig på
Jag börjar bli mer och mer desperat. Efter att få åka bort. Ut i världen. För att vidga mina vyer. För att se. För att känna. Och för att uppleva. För att lära mig. Jag vill resa!
Jag tänker att jag vill vinna en herrans massa pengar. Så att jag slipper att tänka. Slipper att tänka på kneg. Och oroa mig för hur jag ska få ihop utgifterna. Så att jag kan ta semester. Och bara dra iväg. Mot äventyren.
Golden Gate - San Francisco
I middagstider
Pälsbollen har lugnat ner sig. Jag känner mig pratsjuk. Det är inte utan att man blir lite bitter när brandmannen avbokar vår date ungefär en timme innan vi ska ses. Jag känner mig trött på killar. Finns det ens några som faktiskt är bra killar där ute? Nä, jag blir bara ledsen av tanken. Jag vänder på klacken och ger mig ut på en promenad i snön istället.
På en av årets bästa promenader
När pälsbollen växer upp
Den lilla pälsbollen är inte längre en liten kattunge. Som vanligt hänger jag inte med. Tiden rusar iväg. Elsa har gått och blivit tonåring. Och könsmogen. Just idag. På juldagen. Är hon alldeles kärlekskrank och konstig. Jag försöker hålla modet uppe och gosa med det lilla pälsmonstret så gott jag kan. Men jag förstår att det inte räcker med att bli kliad under hakan. Måtte det snart bli måndag tänker jag. Då ska vi boka tid till vårt alldeles första veterinärbesök.
När man inte hänger med
När midnatt råder
Dopparedagen har firats. Jag är alldeles trött och utmattad efter allt ätande. Jag har fått alldeles lagom många paket i år. Inte för många och inte för få. En av de bästa julklapparna är ett sms som dök upp i min telefon. Att några få ord kan göra så mycket. Jag har inget drama att berätta om. Jag fortsätter att le och uppdaterar er om livet en annan dag.
GOD JUL
Hemma hos oss
Jag känner mig stressad, förvirrad, otillräcklig och disträ. Jag skulle behöva sätta ner fötterna, stanna upp för ett tag och bara andas ut. Jag skulle vilja släppa på den där rädslan som jag har. Rädslan för att inte vara omtyckt. Jag längtar efter julledigheten. Tänder det fjärde ljuset. Och fantiserar om framtiden. 
Fjärde advent 2010
På en ledig dag
Elva minus har jag utanför mitt fönster. Jag började dagen med en kopp kaffe hos frisörskan. Jag har friska toppar igen. Jag har yrat runt halva stan för att göra de flesta julklappsinköpen. Vilken hysteri. Mina tankar går till alla de som är allergiska mot hyacinter. Tänk att inte kunna få sprida denna fantastiska doft i sitt hem. Samtidigt tackar jag Emelie för god mat och mysigt sällskap denna afton.
Julens bästa doft
Om min ständiga längtan
Nu längtar jag extra mycket. Mycket met än vanligt. För att det var längesedan sist. Sen vi sågs. Jag och England. Snart ett år sedan. Nästan intill fyra år av mitt liv spenderade jag i regnets och den torra humorns land. Så oerhört mycket glädje. Och sorg. Jag saknar det. Det jag hade. Ibland kan jag fortfarande sakna oss. Ibland kommer det tillbaka. Som en käftsmäll. Jag inväntar klartecken om semester. Sen är jag din igen. England.
Älska Glömma Förlåta
Om en önskan
I julklapp i år drömmer jag om ett paket som innehåller ett fallskärmshopp. Eller en platt-tv. Eller en lott som gör mig rik. Eller en get (http://www.barnmissionen.se/?account_id=21&page_id=287). Fast helst ett fallskärmshopp.
Elsa önskar sig mer fåglar utanför vårt fönster. Och godis. Och en bra klosax.
Doften av en ros
Nu ska ni få höra. För det här är fint. På riktigt.
Igår. Jag hade varit på mitt arbete i receptionen i sisådär en timme. Jobbet kändes precis som vanligt. För på något sätt är man duktig på att gå in i sina rutiner. Jag är en sådan människa. Som gör mina uppgifter. En efter en. I tur och ordning. En blomma kom i vägen för min rutiner.
För hör och häpna. JAG fick en blomma på jobbet! Ni som känner mig någorlunda väl tänker naturligtvis på brandmannen. Men där har ni fel. Fel fel fel.
Vi är kollegor. Fast på olika avdelningar. Han och jag. Jag finner inte riktigt orden. För det där är modigt. Och fint. Fantastiskt vackert faktiskt.
Jag kan inte riktigt smälta hur modig jag tycker att han är.
Och här hemma tittar vi till blomman lite då och då. Och luktar.
Bara för att det är onsdag
Det jag kallar för livskvalitet
Istället för att älta om vad som försiggår i mitt förvirrade huvud just nu tänker jag bjuda in er på en promenad. En vinterpromenad som jag hoppas snart kan göras om. För det här mina vänner, det är vad jag kallar livskvalitet. Tillsammans med min bästa vän.
När vi pratar om livet
Det gör mig glad i hjärtat
Romantiska klänningar, kramar, komplimanger, ärlighet, mitt kärleks-te, blommiga burkar, mina vänner, mårbacka-pelagoner, passion, en Chardonnay som legat länge på amerikanska fat, varma blickar, levande ljus, överdrivet mycket bubblor i diskvattnet, lakrits, romantik, musik, värme, pampiga kandelabrar, katter som spinner, människor som skrattar, Asia spa, spets, korvgrillning i snön, samtal om livet, stora tekoppar, en god bok, och passionsfruktsjuice.
Blommiga burkar och annat som sätter guldkant i vardagen finner man på www.countrystyle.se
