Överlever...


Jag börjar tappa det igen. Modet. Humöret. Känslan. Tron. Hoppet. Energin. Glöden. Kanske beror det bara på att förkylningen nästan tar död på mig. Eller så beror det på att jag behöver något nytt i livet. Jag vill att något ska hända! Jag vill ha ett nytt jobb. Och en kärlek. En trygghet. Jag är kärlekskrank och trött. Idag räddade min bästa Tina livet på mig genom att slå ihjäl några timmar tillsammans. Tack för maten och sällskapet! Du är en fantastisk människa och du lagar underbar mat! Med eller utan vita bönor. Tro det eller ej, jag har redan satt tänderna i boken jag fick låna!

Vad borde jag göra med mitt långa blonda hår? Klippa lugg igen? Eller behålla det i mittbena? Sidbena passar jag inte i enligt frisörskan. Färg då? Behålla den kalla blonda färgen rakt igenom? Eller bli rödlätt? Eller ordna guldtoner i håret? Eller bruna slingor? Eller vad? Någon som sitter inne med lite fina tips? Jag behöver inspiration! Jag är egentligen inte orolig, för frisörskan brukar vara full med nya idéer när jag besöker henne. 

Ta tag i mig, lyft upp mig, ryck med mig!



Drömmer mig tillbaka
 - Grand Canyon





Jag ♥ Kommentarer!

Kommentera inlägget här:

Vad heter du?
Kommer du tillbaka?

Din mailadress: (visas bara för mig)

Har du blogg?

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0