BlackOut
Jag har hamnat i en svacka.
Jag känner mig totalt slutkörd. Oinspirerad.
Stressad. Ledsen. Arg. Lättretad. Känslig.
Förvirrad. Gråtfärdig.
Jag vet verkligen inte va jag ska göra med mig själv.
Svajjigt med D också.
Jag inte kan hantera mig själv. Hur ska då han kunna det?!
Jag tycker synd om honom att han har träffat mig.
Jag kommer säkert förlora honom.
Självförtroendet är i botten.
Som vanligt.
Jag hatar det.
Jag hatar mig själv!
Helvete.
Behind Blue Eyes
men snuttan! allting ordnar sig! o du är världsbäst!
puss o kram :)
det var ju jag som skrev det ovan men mitt namn kom inte med!
Men gumman du är bäst och det är ok att ha skit dagar, utan dem skulle vi inte uppskatta det vi har. Massor med peppnings kramar till dig!
Älskade du, alla har vi sådana dagar eller perioder. Bara tillåt dig att ha dom! Ta hand om dig själv och sätt dig och ditt eget måeende i första rummet.
Men du har fel, det är inte ett dugg synd om D för att han har träffat dig - tvärtom så är han ju oerhört lyckligt lottad som fått lära känna dig!
Styrkekramar till DIG!
Tack för ert stöd, pepping och uppmuntrande ord.
Ni är bäst! KRAMAR!
Ryck upp dig, du förlorar inte honom för att du har har några dåliga dagar. Det är ju då han får visa att han verkligen bryr sig om dig. Ta det lugnt, du är ju grym:)
Mr D: Inte lika grym som dig väl? ;-)
